Kort historik om Elsagården

År 1788 köpte Greve Carl Gustaf Piper på Sövdeborg bl.a den mark som sedemera blev Elsagården och idag omfattar drygt 1100 hektar. 1860 avskildes Bellinga och Ågerup från Sövdeborg till Elisabeth Piper (g.m. ambassadör Carl Hochschild) genom arv. Hon bildade Elsagården 1872 genom sammanslagning av ett antal frälsehemman i Lerhults by. Elisabeth Piper lät därefter 1875 uppföra den stora, U-formade ekonomibyggnaden på Elsagården samt det mostående u-formade bostadshuset. Detta kom att utgöra gårdens brukscentrum fram till 1976 då Christina (född Piper) ärvde Ågerup och Elsagården. Gården rubriceras i kyrkoböckerna under 1800-talet som Lerhults gård och från 1880-talet finner man namnet Elsagården. Troligtvis en avledning av ägarinnan Elisabeth Pipers förnamn.

Huvudbyggnaden har på senare år genomgått en större förändring då mittkroppen revs år 2011 för att ge plats åt ett ny huvudbyggnad ca 25 meter västerut. Vingarna på den gamla bostaden bevarades och fungerar nu som två flygelbyggnader med en bostadsdel och ett kontor.
Ekonomibyggnaden brann till stora delar ner 1988, men har varsamt återuppbyggts igen till sin gamla vackra tegelexteriör. I byggnaden skapades samtidigt en modern spannmålstork med stora planlager i vingarna. Byggnaden inrymmer dessutom ett slakteri med kylrum, ett stort lunchrum samt ett snickeri. 

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Innergården i början av 1900-talet

 
 
 
 
 
 
 
 
Ekonomibyggnaderna i början av 1900-talet