Elsagården

År 1788 köpte Greve Carl Gustaf Piper på Sövdeborg bl.a den mark som sedermera blev Elsagården och idag omfattar drygt 1100 hektar.

Elisabeth Piper (6:e generationen) fick på 1860-talet ärva en del av familjens markinnehav och uppförde Bellinga slott i söder, där hon bosatte sig med sin man Carl Hochschild. I nordväst bildade hon därefter Elsagården 1872 genom en sammanslagning ett antal frälsehemman i Lerhults by. Gården rubriceras i kyrkoböckerna under 1800-talet som Lerhults gård och från 1880-talet finner man namnet Elsagården. Troligen en avledning av ägarinnan Elisabeth Pipers förnamn.

Hon lät därefter uppföra den mycket stora u-formade ekonomibyggnaden i tegel och ett motstående u-format bostadshus med vitputsade väggar och tegeltak. Detta kom att utgöra Elsagårdens brukscentrum fram till 1976 då Christina Janson (född Piper) ärvde Ågerup och Elsagården. 

Huvudbyggnaden har på senare år genomgått en större förändring då mittkroppen revs år 2010, för att ge plats för en ny huvudbyggnad. Vingarna på den gamla bostaden bevarades och fungerar nu som två flygelbyggnader och inrymmer kontor och bostad. 

Ekonomibyggnaden brandhärjades svårt 1988, men har varsamt återuppbyggts igen med alla vackra tegeldetaljer återskapade. Invändigt byggdes en modern spannmålstork med stora planlager i vingarna. Byggnaden inrymmer dessutom ett slakteri med kylrum och ett stort lunchrum för jaktarrangemang samt ett välutrustat snickeri. 

Elsagården ägs idag av Peder Janson, tionde generationen i rakt nedstigande led från Carl Gustaf Piper.